Archives

All posts for the month April, 2013

Glöm dina lärare

Published April 7, 2013 by lantzikoping

Funderar återigen på vilka avtryck jag som lärare sätter och hur snabbt mina ord och gärningar försvinner. Häromdagen träffade jag en kvinna som frågade vilka ämnen jag undervisar i. Trots att jag misstänkte vad reaktionen skulle bli dristade jag mig till att svara ärligt: ”Jag undervisar i matte och NO – fast helst MANO” Svaret lät inte vänta på sig: ”Oj, matte! Ja det var inte mitt favoritämne det. Jag är helt obildbar i matte, så mattelektionerna var fasansfulla.” Jag såg i hennes ansikte att hon återskapade bilden av hur lektionerna hade varit och jag såg att ögonen blev blanka, något som hon bekräftade: ”jag blir fortfarande gråtfärdig bara jag tänker på det!” Jag pratade mig som vanligt varm för MANO:n och skillnaden mellan att minnas matte och att kunna matte, men kunde ju såklart inte överbevisa henne om att hon kan mycket mer matte än hon tror sig om på bara 5 minuters samtal.

De mattelektioner som genomfördes för kanske 30 år sedan dyker alltså fortfarande upp i tankarna. Tyvärr inte de kunskaper läraren försökte förmedla – det närmsta vi kom var minnet av ”en röra av X och Y och roten ur”. Hon kunde däremot än idag minnas lärarens lätt irriterade (och irriterande) skratt när hon blandade ihop saker. Hon kunde återskapa känslan av att inte ha varit duktig. Hon kom knivskarpt ihåg lärarens kommentar när hon slutade nian: ”Ja, nån matematiker lär du inte bli, men du kommer nog klara dig i livet ändå.” Ett försök till tröstande ord, som bara förstärkte känslan av att ha misslyckats och inte duga. Bör inte jag som lärare ha ett ansvar utöver det vanliga när det gäller vilka förhoppningar jag skickar med mina elever ut i livet? Förmår jag inte hjälpa och leda eleverna till förståelse får jag åtminstone inte projicera denna oförmåga på dem så att de tror att det är de som är obildbara och inkompetenta. Jag läser ofta om vikten av det på Twitter, men detta möte blev en påtaglig och berörande påminnelse om vad som kan hända om jag misslyckas i mitt uppdrag. Gud förbjude (eller om Skolverket har störst ansvar i ärendet – jag vet inte) att det händer medvetet.

Så glöm vissa av dina lärare. Glöm vad de sagt. De har grundat sina omdömen på en ofullständig bild av dig. Men minns de situationer i livet när du känt lycka över att förstå något på ett nytt sätt. (Inträffade de i skolan – Grattis! De lärarna klarade sitt uppdrag, dem kan du få minnas:))