Archives

All posts for the month December, 2012

Gammalt och nytt

Published December 30, 2012 by lantzikoping

Sitter med ett korsord och känner hur oldschool möter nutiden. Den djupt rotade viljan att kunna en massa fakta utantill: “rysk flod – 5 bokstäver… Det borde jag kunna!” Så typiskt den gamla kunskapssynen. Mot detta ställs det självklara i nästa tanke: “Jaha, jag får väl googla – ska bara fylla i de här enkla först…” En förmåga (fast den är enkel:)) att lösa ett lättare problem.
Jag finns i båda skolorna. Dagens elever gör det – för att inte tala deras föräldrar! Jag hoppas så innerligt att morgondagens elever helt slipper “oldschool”.

Kan vi säga nej?

Published December 23, 2012 by lantzikoping

Senaste tidens rabalder kring kränkningar på nätet – som viss media döpte till Instagramupploppen – får väl de flesta vuxna att stanna upp och fundera på vilken plats nätet i allmänhet och sociala medier i synnerhet har i våra liv. Finns jag på nätet? (Klart jag gör, annars hade du inte läst detta:)) Vilken bild får folk av mig via nätet? Vad vill jag egentligen visa? Vad hör till mitt privata som ingen annan ska få se? Dessa frågor ställer i alla fall jag mig.

Så fort jag lägger upp något på nätet – en text, bild eller något annat spelar ingen roll – så blir jag en del av det. I svallvågorna från Instagramupploppen hörs det röster om vad ungdomar gör på nätet och att vi som vuxna borde begränsa barns/ungdomars möjligheter att vara ute på nätet ”eftersom det  händer så mycket hemskt där”. Men det är egentligen ingen större skillnad på det sociala samspelet på och utanför nätet. Man vill vara någon och man vill synas och helst bli gillad och respekterad (det gäller oss vuxna med). Därför tror jag inte vi kan säga nej till t.ex. sociala medier och med det hoppas att vi kommer undan vissa problem. Som förälder/lärare har jag ett ansvar att ta reda på vad som händer och finnas till hands, men jag kommer aldrig ha möjlighet att förhindra människor umgås, vare sig irl eller på nätet.

Jag funderar på vad som hade hänt i Göteborg om skolan, istället för att stänga, hade valt att ställa i alla lektioner och ”tvingat” ut all personal i korridorerna. Det skulle inte funnits en enda vrå på skolan där man kunde komma undan lärarna. Vilka samtal hade startats? Vilka reflektioner hade gjorts? Hade både lärare och elever fått nya insikter och blivit klokare på kuppen? Det vore inte så dumt om vi kunde göra detsamma på nätet. Jag kan inte finnas överallt, men det är bättre att vara ute och finnas till någonstans än att sitta hemma och säga att det vore bäst  om vi stängde de ställen där folk träffas för att det händer så mycket hemskt där. Strunt samma om adressen är Storgatan eller Instagram.com

Lärobok – informationskälla eller nalle?

Published December 15, 2012 by lantzikoping

Mitt i betygstider sitter jag och funderar på det här med läroböcker. Jag har på senare tid upptäckt vilket otroligt behov de fyller. Dock inte på det inlärningsmässiga planet utan på det psykologiska. Jag och kollegan Linda har i perioder under det senaste året kört ”lärobokslöst” d.v.s. vi har låtit eleverna använda andra informationskanaler för att hitta fakta och gett dem uppgifter för att bearbeta och processa vad de läst/sett/hört.Att jobba boklöst har stressat eleverna och deras föräldrar mer än vi kunnat inse.

Skolkulturen att läsa ett textavsnitt, memorera det så gott det går och återberätta på uppmaning verkar sitta lika djupt rotad som människans jaktinstinkt. Finns det bara en lärobok så innehåller den allt man behöver – och allt som står är sant, till skillnad från det ytterst opålitliga nätet. Lika tryggt som en nalle för 1-åringen. Problemet, som jag ser det, uppstår när skoltiden är slut och dessa böcker inte längre finns till hands. Hur gör man då för att söka information? Har alla så god minneskapacitet att allt som memorerats till provet finns kvar? Dessutom har en del av det man memorerat blivit inaktuellt. ”Matteboken blir väl aldrig inaktuell?!?” hojtar vän av ordning. Sant. Ändå är det väldigt sällan föräldrarna använder skolmatten från boken i sin vardag. Därför frågar jag mig vad huvudmålet bör vara: att träna elever i att lösa problem med hjälp av matte eller att ge dem mekaniska färdigheter och träna dem på sådant ”de kan komma att ha nytta av”? Även i matte kan man alltså fråga sig: är boken oumbärlig ur ett pedagogiskt perspektiv? Gör vi våra elever en björntjänst när vi så hårt vänjer dem vid att ha en lärobok att de känner otrygghet utan den? Jag är rädd för det.

Som pedagog kan jag heller inte låta bli att reflektera över att det i LGR 11 står att eleverna ska kunna värdera olika informationskällor och kunna skilja fakta från värderingar. Hur når vi dit om vi till 95% bara använder en enda informationskälla?

Published December 10, 2012 by lantzikoping

Pedagoger: varför ger ni läxor?

Nu har politiker i olika färger återigen tyckt och tänkt om skolan. De tror sig bl.a. veta att man inte hinner vad man borde i skolan och därför ges det läxor. Läxorna är alltså närmast är en förlängning av skoldagen och som en följd av detta behövs läxhjälp och möjligheten att köpa densamma. Jag har svårt att förstå dessa typer av uttalanden – som man dessutom har som grunder för försvara  politiska åsikter. I skolan diskuteras just nu läxor: vilket syfte de har/förväntas ha och huruvida vissa läxor hör hemma i ”en skola för alla” ur socio-ekonomiskt perspektiv. Det är rent tragiskt att samma politiker som säger sig vilja höja lärarnas status t.ex. genom att börja efterfråga legitimation samtidigt åsidosätter vår professionalitet genom att fatta beslut efter egna tyckandet. Flytta genast tillbaka debatten till rätt ställe: i skolan bland pedagoger. Låt dem som är utbildade diskutera syfte med och effekter av olika typer av läxor. Bör läxan vara utformad så att eleven kan klara den på egen hand och ändå få ut något av den? Kommer framtidens läxor ens kräva läxstöd? Något för pedagoger att diskutera.

Närmast i förbifarten kan det väl nämnas att läxrut aldrig kommer att ha ett verkligt syfte att stötta fler elevers kunskapsutveckling. Det är ett ekonomiskt stöd för dem som har råd med läxhjälp att inte betala lika mycket. De som inte har råd alls kommer fortfarande att stå utanför. Bra eller dåligt? Det är upp till var och en att bedöma.